Skolrankningen är full av fel

25 oktober, 2017 by

I förra veckan kom Lärarförbundets årliga rankning av bästa skolkommun som pekade ut Danderyd som ”störtdykare”. Många elever, föräldrar och medborgare blev chockerade – vad hade hänt, vi som alltid brukar prestera bland de bästa i Sverige? Mycket riktigt, den granskning jag gjort visar att många mått som redovisas av Lärarförbundet är helt uppåt väggarna – när man jämför deras tal med officiella från Skolverket.

Det är viktigt att ha klart för sig att Lärarförbundet inte är opartiska, utan driver sina egna intressen. Av de 13 olika variablerna handlar bara sex om elevernas prestationer. Men även inom detta område finns många fel. Ett av dessa elevmått är andelen elever som fullföljer gymnasiet inom tre år. Lärarförbundet placerar oss här på plats 149 av 290 kommuner. Sanningen är att vi ligger nästhögst i Stockholms län och på plats 7 i Sverige där 74 % av eleverna klarar gymnasiet på 3 år. Att vi inte ligger ännu högre beror sannolikt på att många elever tar ett år utomlands under gymnasiet.

När det gäller lärarnas utbildningsnivå har Lärarförbundet placerat oss i strykklass, plats 173, när sanningen är att vi har de mest välutbildade lärarna i hela länet. Hela 89 % av lärarna har pedagogisk högskoleexamen. Snittet i Sverige är 82%. Om vi istället ser på det område där Lärarförbundet är starkast, nämligen inom förskolan, har 36 % av personalen förskoleexamen i Danderyd, vilket ger oss en femteplats i länet. Lönemässigt betalar vi bland de bästa kommunerna i Sverige.

Lärartätheten är ännu en käpphäst för Lärarförbundet och placerar oss här nästan sämst i hela Sverige på plats 280. Ju fler lärare, desto bättre, tror Lärarförbundet. Men forskningen är helt enig, fler lärare ger inte bättre presterande elever, istället är det kvaliteten på enskilda lärare som är helt avgörande. Och som sagt våra lärare har högst utbildning i hela länet. Våra elever finns bland de bäst presterande i hela Sverige. Trots marginellt lägre lärartäthet.

Monica Renstig, ordförande i Utbildningsnämnden Danderyd (L) 

Flytta geriatriken från Danderyds sjukhus? Nej!

23 oktober, 2017 by

anhorig

Hur många vet att när nya Danderyds sjukhus står färdigt blir det utan geriatriska vårdavdelningar? Behandlingen av åldrandets sjukdomar skall flyttas till Sollentuna. Varför? För att någon, oklart vem, har bestämt det. Vi blir alla äldre och patienter – vi säger nej, nej, nej – och av just tre skäl:

  • Vi är hemmastadda på Danderyds sjukhus. Det är lätt för våra anhöriga att nå. Främmande miljöer och brist på välkända kontakter gör oss otrygga och förvirrade. Detta förlänger vårdtiden och är negativt för både vården och oss. Vårdplanerarna måste visa respekt för årsrika. Vi har rätt att känna oss trygga och hemma när vi behöver sjukvård.

 

  • Flytten av geriatriken kommer att orsaka långa väntetider på Danderyds akutmottagning och många onödiga ambulanstransporter. Vid akuta sjukdomar blir det troligen Danderyds sjukhus som jourtid tar emot geriatriska patienter. Södersjukhuset har ett motsvarande system, med geriatrisk vård förlagd till andra sjukhus. De årsrika söker ändå sjukhusets akutmottagning och kan bli liggande många timmar i väntan på transport. Är det vettigt att kopiera en sådan ordning? – Det blir ytterligare transporter när de geriatriska patienterna sen har åkommor som kräver behandling på specialklinik. De ska då fraktas mellan vårdinrättningarna. Det är en skamlig behandling av redan sköra människor när de har som mest behov av ro och trygghet.

 

  • Det skapar en kostsam vård och är dålig personalpolitik att planera så att patientgruppen med störst vårdbehov får det minst rationella omhändertagandet! Är det något fel på Sollentuna sjukhus? Nej, troligen tvärtom. Där investeras nu 850 miljoner kr. Där kommer att finnas många specialiteter och möjligen en lättakut för akuta åkommor som inte kräver sjukhusvård. Men är 230 vårdplatser långt hemifrån och långt från akutsjukhuset vettigt för sköra geriatrikpatienter?

 

För Danderydsliberalernas landstingsgrupp

Annika Linde,  F.d. Statsepidemiolog, landstingskandidat

Eva Sjöblom Printz, Kardiolog

Gunnar Andrén, F.d. riksdagsledamot

Vi tar bullerfrågan på allvar

12 oktober, 2017 by

e18Post av Elvy Svennerstål.

Danderyds miljö- och hälsoskyddsnämnd drar nu igång ett större projekt för att minska bullret i Danderyd. Kommunen genomkorsas av både Roslagsbanan och E18. Båda genererar störande och hälsoskadligt buller. Buller som vi så långt möjligt måste hantera och minska, både på kort och lång sikt.

Danderyds kommun gör egna mätningar av bullret från Roslagsbanan och E18. Det beslutade kommunens miljö-och hälsoskyddsnämnd i tisdags. Beslutet togs på förslag av den sittande majoriteten M, L och Kd. Beslutet togs efter ett förslag av Anders Bergstrand, M, ordförande, och Elvy Svennerstål, L, 1a v ordförande.
De menar att nu måste det till krafttag för att komma tillrätta med det hälsovådliga bullret. Vi kommer att göra mätningar på utsatta platser längs Roslagsbanan och E18 -bostäder, förskolor, skolor och rekreationsområden. Vår förvaltning har fått uppdraget och bör överväga att upphandla extern kompetens. Vi är angelägna om att arbetet kommer igång så snart som möjligt.

– Vi vet att det buller som kontinuerligt sköljer över kommunen är ett stort irritationsmoment för våra invånare och att det kan vara hälsovådligt även om det inte överallt överskrider de gränser som miljöbalken ställer upp,säger  Anders Bergstrand.

– Att minska hälsovådligt trafikbuller är en hjärtefråga för oss Liberaler i Danderyd, och jag är oerhört glad för detta beslut. Först med mätresultat baserade på
på den senaste teknikens mätmetoder vet vi med säkerhet om riktvärden innehålls,
eller om fler bulleråtgärder behövs.” säger Elvy Svennerstål.

Kunskapen ökar om de negativa effekterna på hälsan som buller orsakar, och många aspekter på ljud måste beaktas för att få korrekta mätresultat som ligger inom gällande gränsvärden. Det gäller bl.a. i vilket frekvensområde ljudet ligger, om ljudet är kontinuerligt, stötvis eller om det är upprepat och i så fall med vilka intervaller. Vidare gäller olika parametrar och mätmetoder för vägtrafik och tågtrafik.
De mätningar som t ex SL hittills gjort på Roslagsbanan och som har legat till grund för bulleråtgärdeer bygger på teoretiska modeller. Nu gör Danderyd egna mätningar för att ha en säker grund för vår tillsyn av SL och Trafikverket.

Miljö- och hälsoskyddsnämnens beslut den 10 oktober 2017:
Som underlag för mijö- och hälsoskyddsnämndens fortsatta arbete i syfte att åtgärda buller från Roslagsbanan och utmed E18 får förvaltningen i uppdrag att:
– ombesörja bullermätningar vid ett antal utsatta platser – bostadshus, förskolor/ skolor och rekreationsområden – längsRoslagsbanan och E18,
– mätningarna bör utföras så snart som möjligt med beaktande av relevanta årstider för resp mätningar,
– arbetet bör genomföras med hjälp av upphandlad akustikexpertis,
– i samarbete med tekniska kontoret, överväga huruvida bullermätningar utöver kommunens återkommande kartläggningar är nödvändiga längs ett antal lokala vägar med hög trafikbelastning,
– sammanställa det material som i övrigt finns inom kommunen för att nämnden på både kort och lång sikt ska kunna driva ett aktivt arbete för att nå sina mål och Danderyds vision,
-kartlägga behov av kompetensutveckling för förvaltning och nämnd i syfte att vara bättre rustade för att nå miljömål ifråga om buller.

Elvy Svennerstål (L), 1a v ordförande, miljö-och hälsoskyddsnämnden Danderyds Kommun

elvy

Den enes frihet får inte begränsa den andres frihet

8 oktober, 2017 by

tiggeri

Vi har alla mött dem. Fattiga EU-medborgare som försöker få ihop en slant. Många Danderydsbor skänker. Jag gör det inte men stödjer organisationer verksamma i hemländerna. Där måste fler få hopp om framtiden i stället för att tigga i rikare länder. Men tiggeriet skapar oro och många kommuninvånare känner obehag till exempel vid återvinningsstationerna.

Liberalerna i Danderyd vill försöka hitta praktiska lösningar och i samråd med handlare och återvinningsaktörer finna lösningar för att öka medborgarnas trygghet vid offentliga platser och privat mark. Även organisationer bör involveras då mer måste göras för att stödja insatser i hemländerna.

De som tigger ska bemötas med medmänsklighet men vi ska inte bidra till att uppmuntra tiggeriet eller att man tar med sig barn hit. Barn som lever under oacceptabla förhållanden ska omhändertas och barn ska gå i skolan, men i hemländerna.

Ingen har rätt att bosätta sig var som helst och kommunen har ett team som agerar med polisen för att avhysa tillfälliga boenden. Avhysningarna sker med respekt för den enskilde.

Människor ska inte utnyttjas och hot och hat mot de som tigger måste bekämpas. Att kriminalisera tiggeri låter enkelt men är komplicerat och är en fråga som måste hanteras nationellt.

Det finns inga enkla svar eller lösningar. Tiggeriet är ett problem framförallt för dem som tigger men det berör också många kommuninvånare. Liberalerna i Danderyd vill tillsammans med centrala aktörer skapa pragmatiska och långsiktiga lösningar. Den enes frihet får inte begränsa den andres frihet.

Bengt Sylvan, kommunalråd Danderyd och ordförande för tekniska nämnden (L)

Resultaten talar sitt tydliga språk

4 september, 2017 by

Vackstanäs-klassrum-1-1320x676.jpg

Inger Enkvist skriver i SvD den 16 juli att den pedagogiska forskningen är en del av skolans problem.  Det kan sammanfattas med att forskare hellre fördjupat sig i hur exempelvis diskussionen kring elevers skrivande ser ut än de faktiska effekterna av undervisningen.  Länge har skoldebattörer som Johan Kant och Helena von Schantz efterlyst en bättre och mer likvärdig resultatuppföljning. Det är märkligt att inte resultaten och hur de utvecklas är en självklar utgångspunkt när det gäller tänkbara förbättringar i skolan. Forskning och åtgärder beträffande förbättringar bör utgå från vad elever de facto presterar och har lärt sig vid betygsättningen i slutet av kursen och inte som nu utgå från ideologiska och ekonomiska ståndpunkter, som ännu inte visar effekterna.

Det är märkligt att det inte finns ett större intresse hos politiker och hos media att lyssna på professionen och ta del av lärares skilda erfarenheter i den komplexa verklighet som lärare verkar inom. Skolan har kommit att bli en experimentverkstad där ständigt nya pedagogiska grepp på ett mirakulöst sätt är tänkta att lösa de problem som finns. Istället för att förlita sig på professionen och ha ett fokus på ämneskunskaper, metodik och ämnesdidaktisk skicklighet har fokus kommit att ligga på allmändidaktik, pedagogiska frälsningsläror och stora satsningar på IKT. Det sistnämnda utan en mer seriös diskussion hur datoranvändningen ska se ut, vilken kompetens som krävs av läraren och vad som krävs för att tekniken ska fungera på ett fullgott sätt. Än mer allvarligt är den bristande förankringen i forskningen när det gäller tänkbara konsekvenser av datoranvändning i skolan, ibland från mycket tidig ålder. Finns det exempelvis ännu kunskap om hur alltför stor datoranvändning påverkar skrivande och ordförråd mm?

En annan viktig faktor är behovet av lärares fortbildning. Idag finns förslag på att förstelärare ska coacha andra lärare i kollegiet. Göran Linde, pedagogikprofessor emeritus, som kandiderar till Riksdagen för Liberalerna driver denna linje.  Allt färre skolor har idag råd att skicka lärare på fortbildning i sina respektive ämnen, vilket är olyckligt eftersom undervisningen då  riskerar att inte ligga i fas med den aktuella forskningen.  Ofta tillåter heller inte lärares scheman att tid tas till konferenser  under terminen. I synnerhet inte efter att Usken (tid för undervisningsskyldighet) tagits bort.

Det är positivt med lektorstjänster, men vi ser en fara med att godtyckligt utse vissa lärare som bättre lämpade i sin undervisning och därmed bör coacha resten av kollegiet. Självklart är det positivt att lärare lär av varandra, så kallat kollegialt lärande, men detta bör inte formaliseras. Det finns ingen enhetlig frälsningslära när det gäller pedagogik. Som skicklig lärare handlar det om att göra svåra avvägningar, vara flexibel, kunna sina ämnen på ett sådant sätt att du också prioriterar rätt urval och kan förklara på ett sätt så eleverna förstår och får en helhetsbild som är meningsfull. Ämnesskicklighet leder också till ett  engagemang  som smittar av sig på eleverna.  Framför allt handlar läraryrket om ledarskap och om relationer.  Bra ledarskap kan som bekant se ut på olika sätt och fungera utmärkt ändå.
Ewa Bergman

Liberalerna Danderyd

ordf Liberala lärare

 

Med vänlig hälsning/Kind regards

Ewa Bergman

mobil 070-7361042

ewabergman1@gmail.com

Liberalerna Danderyd

Liberalerna och flygbeskattningen: Nu måste vi ha ett bra alternativ!

4 september, 2017 by

effekterflygskatt

Uppriktigt sagt: Flyget och dess utsläpp är orimligt underbeskattat. Som liberaler måste vi ha ett trovärdigt alternativ till det befängda förslag som ministären Löfven (S+MP) nu tänker lägga fram.

Jag vill, mot bakgrund av att ha varit ledamot i riksdagens skatteutskott under tolv år och tampats med de mest ogenomtänkta MP/S-förslag tidigare söka skissera dragen i en sådan – vår partistyrelse bör sedan omgående tillsätta en arbetsgrupp med kunniga företrädare inom miljö-, flyg-, skatt-, transport-, juridik- och samhällsekonomiområdena för att redan i höst kunna presentera ett hållbart flygskatteprogram.

Utgångspunkten måste vara att det är utsläppen, föroreningarna, som skall minska genom beskattning, inte antalet passagerare. Miljöpartiet och hela regeringen har ju inte förstått vad miljöpolitik kräver.

Här är fem grundläggande punkter för ett hållbart liberalt program för beskattning av flygets utsläpp:

  1. Vi måste arbeta gränslöst.

Att införa en isolerad svensk flygskatt, som nu föreslås, som bara flyttar utsläppen någon annanstans men försvårar för svenska resenärer och flygföretag, gläder endast – utöver finansministern – utländska flygbolag, t.ex. Ryanair. Miljövinsten: Noll.

  1. 1944 års Chicagokonvention måste omarbetas.

Viktigast av allt är att världens länder kan enas om att beskatta också flygbränsle. Att göra det bara i Sverige, eller ens Europa, leder bara till att flygbolagen tankar i annat land. Självfallet maximerar, eller minimerar, varje flygbolag sin nytta respektive kostnader.

Det skall kosta, och kosta mycket, att smutsa ned för andra. Det är den liberala miljöpolitikens kärna.

Sverige måste därför vara mycket pådrivande för att 1944 års Chicago-konvention, nu ett stöd för främst USA, Kina, Ryssland, Singapore, en rad oljerika gulfstater och andra länder som tar mindre, eller inget miljöansvar alls genom att inte tillåta bränslebeskattning, upphävs.

Dessvärre måste jag och andra verkliga miljövänner konstatera att det av så många applåderade Parisavtalet 2015 inte ens innebar en millimeters framgång på detta område.

Det EU har gjort med beskattningen av flygbränsle hitintills är också helt otillräckligt.

  1. Stöd till flygmotorutveckling.

Visst har flygmotorer av ekonomiska skäl utvecklats under senare år. Förbrukningen/personkilometer är numera ofta lägre för stora passagerarplan än personbilar. Men sanningen är också att trots teknikframstegen ökar utsläppen dramatiskt från flyget beroende på att volymen vuxit så kraftigt. Den utvecklingen kommer, oavsett vad vi som enskilda tycker, att fortsätta. Flygmotorerna måste därför kraftigt förbättras och nya miljövänligare bränslen prövas. Också här är beskattning, kanske en internationell sådan med FN som ”myndighet”, värd att överväga för miljöns skull.

 

  1. Nya start- och landningsavgifter.

Start- och landningsavgifterna på varje flygplats måste göras direkt avhängiga hur mycket varje enskilt flygplan släpper ut vid start och landning. Låga utsläpp skall ge låga avgifter. Det betyder också, och det arbetar flygbolagen av egen vinning med, att inflygningssätten – miljövänliga landningar – skall premieras ekonomiskt, därför att det är bra för miljön.

 

  1. Områdesavgift på marken.

Att man betalar P-avgift för att ha bilen stående nära flygplatserna, tas för givet. Här måste vi tänka längre. För att stimulera miljövänliga transporter till flygplatser, inte bara våra största, måste en särskild områdesskatt övervägas – att användas för miljövänliga, oftast spårbundna, transporter.

Att t.ex. ha i genomsnitt 22.000 bilar/dygn parkerade på Arlanda förtjänar ju inget annat omdöme än totalt miljöhaveri – samtidigt som massor av resenärer och anställda inte har råd att åka tåg till flygplatsen. Områdesavgiften måste, dessvärre, även omfatta taxi. Det måste kosta att ta egna bilen till flyget.

Gunnar Andrén

Liberalerna Danderyd

 

Resultaten i skolan talar sitt tydliga språk

4 september, 2017 by

Resultaten i skolan talar sitt tydliga språk

Inger Enkvist skriver i SvD den 16 juli att den pedagogiska forskningen är en del av skolans problem. Det kan sammanfattas med att forskare hellre fördjupat sig i hur exempelvis diskussionen kring elevers skrivande ser ut än de faktiska effekterna av undervisningen. Länge har skoldebattörer som Johan Kant och Helena von Schantz efterlyst en bättre och mer likvärdig resultatuppföljning. Det är märkligt att inte resultaten och hur de utvecklas är en självklar utgångspunkt när det gäller tänkbara förbättringar i skolan. Forskning och åtgärder beträffande förbättringar bör utgå från vad elever de facto presterar och har lärt sig vid betygsättningen i slutet av kursen och inte som nu utgå från ideologiska och ekonomiska ståndpunkter, som ännu inte visar effekterna.

Det är märkligt att det inte finns ett större intresse hos politiker och hos media att lyssna på professionen och ta del av lärares skilda erfarenheter i den komplexa verklighet som lärare verkar inom. Skolan har kommit att bli en experimentverkstad där ständigt nya pedagogiska grepp på ett mirakulöst sätt är tänkta att lösa de problem som finns. Istället för att förlita sig på professionen och ha ett fokus på ämneskunskaper, metodik och ämnesdidaktisk skicklighet har fokus kommit att ligga på allmändidaktik, pedagogiska frälsningsläror och stora satsningar på IKT. Det sistnämnda utan en mer seriös diskussion hur datoranvändningen ska se ut, vilken kompetens som krävs av läraren och vad som krävs för att tekniken ska fungera på ett fullgott sett. Än mer allvarligt är den bristande förankringen i forskningen när det gäller tänkbara konsekvenser av datoranvändning i skolan, ibland från mycket tidig ålder. Finns det exempelvis ännu kunskap om hur alltför stor datoranvändning påverkar skrivande och ordförråd mm?

En annan viktig faktor är behovet av lärares fortbildning. Idag finns förslag på att förstelärare ska coacha andra lärare i kollegiet. Göran Linde, pedagogikprofessor emeritus, som kandiderar till Riksdagen för Liberalerna driver denna linje. Allt färre skolor har idag råd att skicka lärare på fortbildning i sina respektive ämnen, vilket är olyckligt eftersom undervisningen då riskerar att inte ligga i fas med den aktuella forskningen. Ofta tillåter heller inte lärares scheman att tid tas till konferenser under terminen. I synnerhet inte efter att Usken tagits bort.

Det är positivt med lektorstjänster, men vi ser en fara med att godtyckligt utse vissa lärare som bättre lämpade i sin undervisning och därmed bör coacha resten av kollegiet. Självklart är det positivt att lärare lär av varandra, så kallat kollegialt lärande, men detta bör inte formaliseras. Det finns ingen enhetlig frälsningslära när det gäller pedagogik. Som skicklig lärare handlar det om att göra svåra avvägningar, vara flexibel, kunna sina ämnen på ett sådant sätt att du också prioriterar rätt urval och kan förklara på ett sätt så eleverna förstår och får en helhetsbild som är meningsfull. Ämnesskicklighet leder också till ett engagemang som smittar av sig på eleverna. Framför allt handlar läraryrket om ledarskap och om relationer.

Bra ledarskap kan som bekant se ut på olika sätt och fungera utmärkt ändå.

Ewa Bergman kommunstyrelsen vice ordf produktionsutskottet

Betyg i årskurs 4?

14 februari, 2015 by

ewabergman

1911_Skolbetyg

I veckans överenskommelse mellan regeringen (S och MP) och Folkpartiet beslutades att på försök införa betyg i årskurs 4 i ett antal skolor. Detta ska vara en försöksverksamhet under tre år som sedan ska utvärderas.

Vänsterpartiet är som vanligt helt emot betyg och menar att det inte finns underlag i forskningen för detta. Utbildningsministern Gustav Fridolin har framfört liknande synpunkt.

Det finns några forskare som varit med i debatten kring betyg där man menar att ”det inte finns några forskningsstudier som rekommenderar tidiga betyg i skolan”, t ex  Christian Lundahls uttalande i SVT.

Även Vetenskapsrådet har utrett frågan under ett år och kommit fram till att man inte kan fastställa om tidiga betyg är bra eller dåligt.

Däremot finns ingen forskning som säger att det inte skulle vara bra med betyg från årskurs fyra.  I  övriga EU ges betyg tidigare än i Sverige. England, Frankrike, Italien, Österrike ges betyg från…

View original post 128 fler ord

Skolan i Danderyd bör sikta högre än ”Sverige-bäst”

8 februari, 2015 by
framtiden
Som förälder till barn på skola i Danderyd glädjer man sig givetvis över att kommunen ligger högt i olika nationella skolmätningar. Det var för vår familj, och säkert för många andra, ett av de tungt vägande skälen att flytta hit. Som folkpartist är jag extra stolt över att vi nu ingår i den koalition som styr Danderyd, där programförklaringen lyder ”Mot 2020-talet – med skola, äldreomsorg och bostäder i fokus”. Folkpartiet drev inom denna koalition bland annat igenom en större lokal satsning på lärarlöner. Just lärarnas löneutveckling är av betydelse om Danderyd ska kunna attrahera de skickligaste pedagogerna, vilket forskning visar är en viktig faktor för effektivt lärande. Man kan säga att det är ett nödvändigt men inte tillräckligt krav för att behålla och utöka vår tätposition i landet/länet.
Samtidigt är det viktigt att inte slå sig till ro med att endast lägga mer resurser på skolan från politiskt håll. Vi måste också inse att det inte räcker med att ligga främst bland svenska skolor, vars position som helhet är hotad, senast i PISA-studier och OECD-forskning. Att satsa på att bli längst bland pygméer är som bekant inte tillräckligt… Vi konkurrerar som land på olika plan med andra exportnationer, inte bara i Europa, utan nu främst även i andra delar av världen. Därmed måste man lägga ribban högre än ett snävt svenskt perspektiv. Jag ser fram emot en debatt och fler förslag från föräldrar, experter och framförallt skolans företrädare kring hur vi kan göra mer för att stärka själva lärandet i och utanför skolan.
Låt oss förutsättningslöst se över alltifrån enkla lokala lösningar, som att i Danderyds skolor erbjuda lugna hörnor för läxläsning på fritids, hitta kreativa sätt att öka läsandet – framförallt bland yngre pojkar -, ett bredare ”Mattelyft”, vilket som modell testats framgångsrikt i våra förskolor under bla 2013 och så vidare. Och låt oss hämningslöst stjäla idéer från de bästa skolorna i Sverige och andra länder. Fråga dig själv – vad kan du själv bidra med som förälder eller engagerad medborgare, lärare, skolledare etc! Debatten är härmed öppnad! Hur fortsätter vi att lyfta skolan i Danderyd 2015?
Jan Backman
Folkpartiet Danderyd

Folkpartiet in i styrande koalition i Danderyds kommun!

17 oktober, 2014 by

Moderaterna, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna har kommit överens om att bilda en koalition som ska leda Danderyds kommun under mandatperioden 2015-2018. ”Ett stort tack till våra väljare, vår valorganisation, vårt förhandlingsteam och våra medlemmar som gjort detta möjligt! Vi står beredda att axla vårt ansvar och bidra till att göra ett bra Danderyd bättre”, kommenterar Bengt Sylvan (FP), oppositionsråd 2010-2014.

Med ett bra valresultat i ryggen har Folkpartiet lyckats få gehör för ett antal viktiga frågor, som en kraftfull satsning på skolan, fler äldreboenden med olika driftsformer och ytterligare student- och andra bostäder på lämpliga ytor i kommunen. Koalitionen är ett resultat av ett långsiktigt och medvetet arbete inom Folkpartiet Danderyd för att – första gången sedan ca 20 år – återta möjligheten att påverka kommunens framtid. Siktet är inställt på att driva en politik som håller in på 2020-talet med borgerliga och liberala förtecken och med skola, äldreomsorg och bostäder i fokus. ”Min förhoppning är att Danderyd nu kommer kunna bidra till hela regionen i form av student- och andra bostäder efter att under många år knappt tillåtit någon förtätning och utveckling av fastighetsbeståndet. Det rör sig om hundratals lägenheter de närmaste åren efter ett nollår 2014. Vi är med och utvecklar Danderyd till en plats där fler av våra ungdomar kan bo kvar om man studerar och där boendevalfriheten ökar på äldre dagar. Detta gynnar hela Stockholm Nordost!”, avslutar Bengt Sylvan.

http://www.folkpartiet.se/danderyd